Mjölktölkkin matchar min gula tröja.

04.04.2011 kl. 01:51
Garaget

Det är lättare att diska om diskbänken är en meter ifrån bordet där man sitter med datorn.
Och så fick jag idag syn på min room mate. Jag är tacksam över att han/hon inte är större. Har spindlar faktiskt kön?

jag är inte ensam.

Jag har också en dammsugare. Under sängen.



Reykjavík


Det snöade då jag vaknade imorse och var sedan solklart hela dagen.
Jag tog 3:an in till stan.
Man måste åka in till stan för att det ska hända något. Här i garaget är man ensam med sin musik och dator och disk och spindel.
I stans caféer far det ena dagen en karavan av islandshästar förbi på gatan utanför, den andra börjar brandalarmet tjuta.
Jag kollade idag det fd Kaffi Hjlómalind. Nuförtiden ett "familjecafé". Sällskapet därefter. Tekopparna var små men desto fler.

Man behöver inte väga sina paprikor och bananer i butiken. Det tycker jag är lustigt. Och idag köpte jag salt och olja.
Såklart man inte tänker på att köpa salt och olja när man är första gången i butiken.
Så igår åt jag min mat utan salt och olja.


Ég

"I saw you were reading and writing". Tydligen gjorde det mig till en person som har starka åsikter om Islands ekonomiska situation.
Kort efter mitt "Takk" till servitrisen på kaféet stod jag på trappan utanför, solglasögon och tobak i handen.
Det var inte min tobak. Jag rökte heller inget av den. Men en spanjor hade kommit fram och berättat om sitt dokumentärprojekt om Islands ekonomiska skulder, dit han försökte värva islänningar med åsikter i frågan.
Jag var inte islänning och hade inte speciellt starka åsikter i frågan, men gav i alla fall min mejl-adress. Väntade utanför med hans cigarett medan han hämtade papper och penna.
Stod där och log åt synen trots att varken jag eller någon som kände mig kunde se den.

Hade tidigare gått till samma ställe var jag suttit och textat med en kompis från Finland senast jag var i Reykjavík. Stora stenblock som randar strandstråket alldeles vid havet. På andra sidan viken Esja.
På riktigt är horisonten inte sned.

sned horisont. jag vet.

Gick upp till den stora kyrkan på kullen, var lite turistig innan jag ville hem.



Tog 12:ans buss, från Hlemmur. Den åkte inte dit jag ville att den skulle åka. Så jag steg av på vår hotellgata från senaste gången, Suðurgata, och gick till treans hållplats. Det lönar sig nog att hålla sig till 3:an. Eller nästa gång ta 12:an åt rätt håll.

Mer eller mindre små och söta hus.



Jag tycker om att ingen här känner mig.


Det isländska folket

Måste kämpa med att inte sitta och flina under bussresan in till stan då ungdomarna som satt bredvid talade med varandra. Ungdomar som talar vikingaspråk.

Igår i bussen accompanierade ett isländskt fyllo mitt sällskap, satt sig snett mittemot.
Isländska fyllon verkar inte vara lika skräniga som finska.
Han på bussen igår försökte emellanåt kommunicera med att peta med sin fot på min. Efter några gånger tittade jag upp på honom och han slutade.
Lingua franca.


Språket

Då jag sitter och lyssnar på isländskatalande undrar jag hur jag någonsin ska lära mig språket. De talar inte som isländskaläraren i Helsingfors. De talar som normala människor och jag förstår ingenting.

Sista låten har spelar och att jag skall gå sova.
Enne väntar fortfarande. Otåligt. Men än så länge så vågar jag säga "jag hinner".